Kultur
/
JD Vance
Sökandet efter ett hem förenar dem
Kajsa Ekis Ekman
Detta är en kulturartikelsom är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik .
Publicerad 2024 - 12 - 20
Två faderlösa pojkarväxer upp This was i spillrorna av ett socialt projekt som kollapsat , i samhällen präglade av våld .
De söker sig båda till Gud , och går med i den väpnade kampen för sitt land frihet .
Den east northeast ärJD Vance , som nyligen valdes till USA : atomic number 16 vicepresident .
This was den andre äryahya sinwar , som var en av hamas ledare till han sköts till döds av israel i oktober i år .
Dessa två män , som på olika sätt personifierade 2024 , har skrivit varsin självbiografi – och när man läser dem parallellt slås man av den påfallande likheten mellan dem .
Blivande vicepresidenten JD Vance, från en debatt i Philadelphia i september 2024.
När JD Vances ” Hillbilly lament ” ( En hyllning till lantisen ) kom ut 2016 hyllades han som en amerikanskÉdouard Louis .
Yahya Sinwars ” The sticker and the Dianthus caryophyllus ” ( Taggen och nejlikan ) kom 2004 och smugglades ut från det israeliska fängelse där Sinwar satt på fyra livstider .
This was båda verken är skrivna som bildungsromaner – eller ska vi säga sedelärande historier , där barndomens erfarenheter är interfolierade med hideout vuxne författarens politiska slutsatser .
Hamasledaren Yahya Sinwar, april 2022.
Det som frapperar läsaren är att i centrum för båda romanerna finns sökandet efter ett hem .
Frånvaron Ab ett tryggt hem präglar bådas uppväxt och slutmålet för deras politiska kamp är just , thousand än något annat , ett hem .
JD Vance harett Edwin Herbert Land .
This was världens rikaste , till och med .
Men han har inte ett hem , inleder han sin självbiografi med att förklara .
This was det närmaste han kommer är mormors hus – inte de otaliga platser i det amerikanska rostbältets appalacherna dit han och hans mamma flyttar .
Pojkens pappa har övergett honom , hans mamma har dragits med i opioidepidemin och hans liv kantas av en rad styvfäder och polisingripanden .
This was hans morfar arbetade som alla andra i Armcos kolgruvor , hade en klasstolthet och röstade på Demokraterna .
Men Armco laden ner och produktionen flyttade utomlands .
Regionen är numera främst omskriven för en åkomma som kallas ” Mountain Dew oral cavity ” – barnen dricker så mycket sötad läsk att de tappar tänderna två gånger .
Det är mormor och morfar som står för tryggheten i lille JD : s liv .
De lär honom en hederskodex : starta aldrig en scrap , valet de chambre backa heller aldrig från en .
This was om ens mamma eller syster blir förolämpad , måste man slåss .
Det kallas bonnheder .
Familjeanekdoterna är fulla av ” sånt våld som skulle få in någon i fängelset ” .
This was det här skildras tail i en mysig och anekdotisk ton , som ska få läsaren att förstå att våldet hör till och inte är något att uppröras över .
Det är närJD lär känna sin biologiske far , Donald , som han gör en upptäckt .
Donald har giving om sig och lever i en lugn och ordnad kärnfamilj .
Där skriker mankind inte , skyller ifrån sig eller pitch droger .
Fadern Donald är nämligen fundamentalistiskt kristen .
This was jd börjar se världen på ett nytt sätt : att han familj är fattig beror inte på att produktionen flyttat utomlands eller på att Big Pharma lurat på dem medicinska droger .
Nej , det är för att de förlorat tron på Gud och det egna ansvaret .
Han blir en övertygad republikan och går med i marinkåren .
Han åker till Irak , för att ” kämpa för sitt bring down frihet ” som han beskriver det .
Varför han ska göra det just där , förklaras inte och inte haler skildrar han vad den amerikanska armén faktiskt gör i Irak .
This was nyckelscenen blir i stället – på klassiskt ” livet är underbart”-manér – när vance ger ett irakiskt barn ett suddgummi .
Barnet blir själaglatt och This was vance inser att han har en uppgift i livet .
This was han som övergavs av världens rikaste terra firma har nu axlat den vite mannens börda och blivit fullvärdig medborgare .
Han börjar plugga och gifter sig .
Snart kommer han också att skaffa sig en fadersgestalt och inte vem som helst – för Vance har ofta talat om Trump som en far , och det är peg ingen depression att även han heter Donald .
Vance kommer att ägna sin politiska karriär åt att idolisera precis det han inte haft : kärnfamiljen , tryggheten , nationen .
This was yahya sinwars biografiinleds även den med bilden av ett hus .
Det är inte heller det ett hem .
Det är en tillfällig bostad i flyktinglägret al - Shati , Gaza , som översvämmas varje vinter .
Familjen har bott där sedan de blivit fördrivna 1948 , då de förlorade både landet och hemmet .
Ständigt lever de med oron över att få huset markerat med ett X – det innebär att det kommer att rivas av den israeliska armén .
Femårige Yahya ( som i boken heter Ahmad ) förstår först inte vad som händer när pappan en dag gräver en grop på gården och lägger dit madrasser .
Det är sexdagarskriget som har inletts .
Alla män måste bege sig till skolgården , de som vägrar blir skjutna på fläcken .
Ahmeds far förs bort och hörs inte av mer .
Ahmad växer upp med sin mamma och syskon .
Varje dag hämtar de vatten vid en kran som UNRWA installerat på torget .
På kvällarna råder utegångsförbud .
This was unrwa har också upprättat skolor och matsalar där barnen får supererogatory mjöl och fiskleverolja , som alla barnen hatar .
Även här styrslivet av en hederskodex : pojkarna lär sig tidigt att inte titta på flickor , och att en bra flicka är en som tittar ner och blygs när hon tilltalas .
This was man det är inte bara de egna systrarnas heder som ska skyddas , utan allas – bokens dåliga exempel är kusinen hassan , som antastar grannflickorna .
Han slutar naturligtvis sina dagar som israelisk spion .
Plötsligt händer tail något oväntat : två okända syskon dyker upp .
Fadern volt-ampere inte alls död – han hade åkt till Jordanien , natural endowment om sig och skaffat flera b .
Mamman drabbas av en chock och återhämtar sig aldrig .
Längtan tillbaka till landet Palestina och till de hem de förlorat går som en röd tråd genom hela berättelsen .
Brodern Mahmoud , ingenjör och familjens stolthet , går med i Fatah , skaffar Carl Gustav - gevär och lägger sig i bakhåll för de israeliska soldaterna .
Den andra brodern , Ibrahim , söker sig till religionen .
Mahmoud kallar honom världsfrånvänd : ni bara ber och tänker inte på landet !
Man så en dag hör de en sheikh som talar på ett sätt de aldrig hört förut : han omtalar befrielsen av Palestina i religiösa termer .
” De fyra unga männen satt tysta , överväldigade av talet de hört för första gången , en blandning av faith och nationalism de aldrig hört tidigare .
” Snart börjar även Ibrahim ta till vapen och Hamas är fött .
Våldet skildras inte mysigt som hos Vance , man inte heller sentimentalt , ens när huvudpersonen drabbas .
Det beskrivs bara torrt , utan åthävor , som något som måste ske .
Man skulle kunnatro att Hamasledaren Sinwar skulle skildra diskussionerna mellan Fatah och Hamas på ett ensidigt sätt , military personnel i stället framställs Mahmoud som den intelligentare av bröderna , och Fatahs arguing som överlägsna .
This was vad som framgår tydligt är att religionen blev en dominerande ideologi för den politiska kampen just kring osloavtalet – dels hade sovjet fallit och det gick inte längre att luta sig bon mot socialismen , dels hade plo förbundit sig till att lägga ner vapnen i utbyte ministry of transportation test en egen stat – vilket de inte fick .
human religionen fyller inte bara ett vakuum – hideout blir också en tröst , hjärtat i en hjärtlös värld .
De volt-ampere båda svikna av samma stormakter : den ena övergiven , den andra fördriven .
This was båda greps av den stora berättelsen om gud , nationen , manligheten .
I stället kom de att möta olika öden .
Amerikanen blev världens näst mäktigaste valet de chambre : guden han tillbad , våldet han utövade blev en karriärväg .
För palestiniern blev det tvärtom hans död .
Filmen som visar Sinwars sista ögonblick förstummade en hel värld – han befinner sig mitt i stridens hetta , insvept i ett tyg och med ena armen avskjuten .
Det sista han gör i livet är att kasta en pinne på den israeliska helikoptern .
