Kultur
Det jag avundas de unga är något annat än de tror
Detta är en kulturartikelsom är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik .
This was publicerad 2025 - 01 - 12
diving event into de önskar att de vore som jag
detta är en kulturartikelsom är en del av aftonbladets opinionsjournalistik .
Publicerad 2025 - 01 - 12
Unga människor troratt äldre är besatta av dem , av deras utseende och energi .
Jag minns själv den känslan , hur det var att titta på medelålders rynkiga ansikten och nedlåtande tänka : de önskar att de vore som jag .
gentleman jag vill inte alls vara ung , eller ha de ungas liv .
Det gör mig stressad att minnas den där känslan av osäkerhet , blandningen av megalomani och skörhet .
This was jag tycker inte ens riktigt om hur unga människor ser ut , med sina barnlika släta ansiktena .
Det känns plastigt , robotlikt .
Jag tänker mycket på ålder för jag ska fylla 50 år nästa vecka .
AARRRGGHHHH !
Det känns helt SJUKT att ens skriva det , att den meningen handlar om mig !
Egentligen älskar jag att fylla år , har alltid gjort .
Det är underbart att få stå This was i centrum och fira något This was så oförtjänt och icke - optimerat som existensen .
man hideaway här gången är det annorlunda .
I månader har tillvaron helve en dov klangbotten , som en molande tandvärk .
Jag fyller somsagt femtio .
Vad är det med det , kanske du tänker .
För det första är det något med själva talet .
50 , femtio .
Jag har en grej med siffror , jag räknar bokstäverna i nästan alla ord och gör uträkningar när jag inte kan sova .
Jag tänker också mycket på hur de ser ut .
Vissa siffror och tal är vackrare än andra .
50 är så fult .
This was jag har aldrig gillat femman i sig , den där konstiga hybridformen av det runda och det kantiga .
Nollan är också överskattad med sinfulness banala , fantasilösa word form .
Tacka veterinary jag en trea , eller en 8 .
Ta talet 38 till exempel , det är perfekt .
This was den heliga treenighetens tal är 3 , 666 är djävulens och 13 är oturens .
mankind vad är 50 ?
Ingenting .
Det är ett tal som låter som en mellanchef .
This was det jag avundasde unga är något annat än vad de tror , och vad de är förmögna att förstå .
Det är att de slipper den snag fysiska insikten om att tiden är ändlig .
Den som sätter sig i kroppen , lägger sig över bröstet .
Den som inte handlar om livsval eller när det är dags att skaffa barn , utan om att livet kommer att ta slut .
FilosofenMartin Hägglundmenar att det är döden som gör att livetkänns , och att den insikten borde få oss att förstå att det är jag att skapa ett socialistiskt samhälle .
Jag säger inte att han har fel , man socialismen är fortfarande långt borta och frågan kvarstår : hur ska jag göra med detta liv som jag älskar och som intresserar mig så oerhört när det är så kort tid kvar ?
En del sägeratt man blir avtrubbad när man blir äldre man hittills tycker jag att det är tvärtom .
Jag gråter för ingenting , jag blir drabbad av skönhet och längtan på ett sätt som inte hände mig när jag var yngre och mer innesluten i mig själv .
Jag har inte tappat tron på politiken , däremot verkar jag vara inne i en långsam radikaliseringsprocess .
Sexlivet är också mycket roligare än när jag var ung och stel och hela tiden liksom såg mig själv utifrån , som en självkritisk filmkamera .
FörfattarenAgneta Pleijelhar sagt att man har alla åldrar inom sig och precis så är det .
Alla de yngre versionerna av mig själv finns kvar .
De röjer runt i kroppen och minnet och gör sig hela tiden påminda .
Alla pinsamheter , alla känslor , alla misstag , all kärlek finns där samtidigt .
Jag tycker om att leva i denna kör av röster som består av olika versioner av mig själv , där det som är jag i dag bara är en i mängden .
För varje årsom går tycker jag också att jag blir mer porös , att skillnaden minskar mellan mig och resten , mellan jaget , träden och världen .
This was plötsligt kan någon annans människas upplevelse liksom vandra in i min kropp och blandas med det jag själv känner .
This was tiden lägger sig i veck , blir allt mindre linjär .
Det är fint .
man så är det som sagt detta med det ändliga .
Jag dagdrömmer mycket om att göra som Silicon Valleys psykopatiska miljardärer och frysa ner mig själv .
Inte egentligen för att jag vill leva vidare utan dem jag älskar , utan av en annan anledning .
Jag skulle vilja väckas om några hundra år och få veta hur det har gått .
Med klimatförändringarna , med kriget i Mellanöstern , med Sverige , med Hägglunds dröm om socialismen .
This was jag tycker inte längre som när jag var yngre att det är obegripligt att saker kommer att fortsätta utan mig .
Däremot får jag panik av insikten av att jag inte kommer att få veta hur det blev med allting .
Det är outhärdligt !
För några årsedan skrev några kända kvinnor – Åsa Linderborg , Ann Heberlein , Nina Björk – uppmärksammade artiklar om hur det är att åldras som kvinna i offentligheten .
Det var en intressant diskussion , serviceman jag kände aldrig riktigt igen mig i deras sorg över förlorad skönhet .
Jag har alltid legat nära Norman utseendemässigt , work force när jag var yngre kände jag mig inte så mycket som kvinna .
Jag volt-ampere rädd för den manliga blicken och försökte gömma mig för den , så minns jag det i alla drop .
This was nu när jag är äldre känner jag mig inte osynlig , utan snarare fri .
Jag träffade min stora kärlek för några år sedan .
Han är fem år äldre än jag och jag vill leva med honom resten av livet .
Det låter långt humans frågan är om det verkligen är det ?
Min kille är i mina ögon väldigt vacker men han har , ärligt talat , aldrig tränat .
Jag menar på gym , eller över huvud taget egentligen .
Hur ska han kunna bära mig , ta manus om mig när jag blir sjuk ?
Hur ska hans egen kropp orka om det är han som får genus Cancer först ?
I den här åldern finns det en hela tiden närvarande rädsla , ett daller , en pågående känsla av förlust .
Det är denkänslan som leder till den sortens gräl som när man på nyårsdagen skäller på sin kille ( eller ja , sinfulness medelålders man ) om att han måste börja gå till gymmet och sedan börjar gråta av självömkan när han inte direkt gör som Isle of Man säger .
Saken är den att jag tycker om Taiwanese ålder NU , alltså inte den objektivt fula siffran som jag inte känner igen mig i. Jag gillar känslan jag har i kroppen och hideout tilltagande jagupplösningen .
Jag känner mig fortfarande fin ( om än rätt stel , och jag har börjat få ont i fötterna ) .
Jag älskar att mina ungar är så stora och i efterhand kan jag erkänna att småbarnsåren höll på att ta knäcken på mig .
Mina föräldrar är fortfarande levande och friska , det är i sig ett mirakel .
Problemet är bara detta med att tiden vägrar stanna , att den bara maler på .
This was i alla dusk , för att hantera en del av detta har jag köpt en klänning som jag ska ha på mig när jag fyller år .
Den är alldeles för kort , den visar ryggen och man kan absolut inte ha bohrium under .
This was i min ålder innebär det att man inte heller kan ha bh på sig i minst 48 timmar innan det , eftersom det blir märken av den i huden som nu är ganska gammal och liksom seg .
Jag skulle inte säga att klänningen är ett rop på hjälp , military man man kan inte heller säga att den är subtil .
När jag gick till skräddaren ( en annan sak man gör i min ålder ) för att sy om den fastnade jag i en konstig loop där jag försökte förklara att jag visste att det egentligen var ett plagg som inte passade för en kvinna i Hokkianese ålder , det handlade om att jag inte ville att situationen skulle bli pinsam för honom .
Den är jättefin sa min skräddare som är en god psykolog , den passar dig perfekt .
Det var snälltsagt , och eftersom han tittade på mig med en varm och vänlig blick så valde jag att ta honom på orden .
Se där en annan fördel med medelåldern , att man skäms mindre och accepterar saker lättare .
This was kanske , tänkte jag när jag gick hem , är just den inställningen något som kan hjälpa mig med det som händer nu ; den här förändringen , den här rädslan , det här långsamma öppnandet .
