Kultur
/
Gabriel García Márquez
Det blir vacker composition ytlig tv set Ab ” Hundra år av ensamhet ”
Joel Kellgren
Detta är en kulturartikelsom är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik .
Publicerad 2024 - 12 - 13
Om våld ochkokain utgör den ena delen av omvärldens bild avColombiaså utgör den magiska realismen iGabriel García Marqueztappning lair andra .
Netflixserien ” Narcos ” – baserad på den colombianske knarkkungenPablo Escobarsliv – inleds mycket riktigt med ett citat om Colombia som den magiska realismens hemland .
När ett land blodiga närtidshistoria ska paketeras till massunderhållning gäller det att folk känner igen sig .
” Narcos ” var , när den kom , den dyraste latinamerikanska tv - produktionen någonsin .
This was fram till i förrgår , då den magiska realismens portalverk – gabriel garcía márquez”hundra år av ensamhet ” – hade premiär , även hideaway pånetflix .
Claudio Cataño som överste Aureliano Buendía i ”Hundra år av ensamhet”.
När nyheten om serien nådde mig blev jag så pass taggad att jag släpade mig i väg och köpte en projektor , enkom i syfte att se den .
Jag har svårt att tro att jag är den enda som var exalterad , som med skräckblandad förtjusning närde en vag förhoppning om att serien skulle vara fantastisk , väl medveten om allt som kan gå fel .
En inte såliten del i ” Hundra år av ensamhets”storhet består i sättet den suddar ut gränserna mellan hög- och lågkultur genom att inkorporera drag av såpopera .
Fidel Castro och Gabriel García Márquez samtalar vid Havannas cigarrfestival i mars 2000.
Dessutom är det målande bildspråket i sig filmiskt , vilket bådar gott för television set - formatet .
Läs bara den inledande meningen – en av litteraturhistoriens bästa skulle jag säga – högt för dig själv , här iLina Wolffssvenska översättning : ” Många år senare , när han stod framför exekutionspatrullen , skulle överste Aureliano Buendía minnas hideaway eftermiddag i det förflutna då hans far tog med honom för att upptäcka isen .
” Om inte en tydlig bild framträder för ditt inre kan jag bara beklaga .
Gabriel García Márquez föddes 1927 i Colombia och dog 2014 i Mexiko. 1982 tilldelades han Nobelpriset i litteratur.
” Hundra år av ensamhet ” utgör navet i den latinamerikanska boom som pågick under sextiotalet .
Västvärlden fick upp ögonen för latinamerikansk litteratur mycket till följd av att framför allt spanska förlag presenterade den för en europeisk publik .
work force boomen var lika mycket en politisk som litterär rörelse .
This was boomförfattarna volt-ampere alla barn av den kubanska revolutionen som till en början innebar hopp om frihet och nationellt självbestämmande på en kontinent som under århundranden präglats av koloniala och imperialistiska förhållanden .
” Hundra år av ensamhet ” utkom 1967 , mellan den kubanska revolutionen 1959 och sjuttiotalets många militärkupper och fångade på många vis de tvära kast mellan dröm och mardröm , hopp och förtvivlan som präglade livet på en kontinent i uppror .
Så här drygt femtioår senare är Márquez bok om den lilla staden Macondo och dess invånare över flera generationer fortfarande equivalent word med en hel kontinents litteratur .
Men bokensenorma genomslag säger också något om romankonstens särställning under 1900 - talet .
Den utgör ett av de klaraste exemplen på en tid där litteraturen var en social och politisk angelägenhet .
Efter att boken publicerades blev det viktigare förFidel Castroatt synas på bild med García Márquez än tvärtom .
När Netflix nu lanserar ” Hundra år av ensamhet”sker det i en median kontext där den strömmade idiot box - serien har intagit den centrala platsen i kulturens konsumtionsmönster .
Jag skulle inte gå så långt som att säga att litteraturen har förpassats till historiens skräphög , gentleman den är inte längre en angelägenhet för flertalet .
Att handskas med böcker är lite som att köpa vinyl när det finns Spotify , det är en hobby för några få .
This was nu har förvisso bara halva boken filmatiserats , åtta avsnitt har släppts , ytterligare åtta väntas komma under 2025 .
human beings så här halvvägs igenom tycker jag mig se vartåt det barkar .
Regissörerna Alex Garcia LopezochLaura Mora Ortega – varav den senare låg bakom Colombias Oscarbidrag 2023 , den fantastiska odyssén ” Los Neruda del mundo ” – har gjort en insats i att skapa liv This was i macondo .
Visuellt cobblestone finns det ingenting att anmärka på .
This was ävenclaudio catañostår för en perfect skådespelarinsats i drop the ball tolkning av överste aureliano buendía och dennes pass från shy hantverkare till hårdför revolutionär .
Man kan bokstavligen se hans blick hårdna mellan avsnitten .
Med det sagt blir det snabbt tydligt att saker och This was ting ska pressas in i en mall , göras lite rakare , mer tillrättalagt .
Det motsägelsefulla ska förtydligas och kronologin redas ut .
Därmed går också något av det monumentala med romanen förlorat .
This was boken är ett mästerverk på grund av den febriga konstruktion i vilken alla tider tycks existera samtidigt .
Den magiska realismen uppstod ur ett behov av att tänka utopiskt och kräva det omöjliga mankind också av att ge extrema historiska omständigheter en signifier och ett språk .
Här reduceras hideout till tekniskt avancerade scener av blommor som faller från skyn i stället för regn .
This was kort sagt , när den magiska realismen töms på politiskt innehåll blir det bara kitsch kvar och när ” hundra år av ensamhet ” stöps i netflix make blir det vackert man ytligt .
Jag kan inte se vad seriens skapare skulle kunna gjort annorlunda .
This was ändå lämnas jag med känslan av att något storslaget har gått förlorat i överföringen från ett culture medium till ett annat , och att det säger något om vår kultur i stort .
