Kultur

/

Historia

Nordiska museet borde veta bättre

Fredrik Persson - Lahusen

Detta är en kulturartikelsom är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik .

Publicerad 2025 - 02 - 22

Märkesår och högtidstalsäger en del om vad ett land vill lägga vikt vid ; berättelser som befästs i museiutställningar , standardverk och television - produktioner desto mer .

1775 blev det möjligt för judar att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till protestantismen .

Article image

När nu 250 år av svenskt judiskt liv ska högtidlighållas under 2025 har regeringen givit en rad myndigheter , med Forum för levande historia i spetsen , uppdraget att uppmärksamma detta Master of Education upplysningsarbete , grafisk profil och hemsida .

gentleman’s gentleman vilken plat har den judiska erfarenheten i den etablerade svenska historien ?

För att sökasvar styr jag stegen bon mot Nordiska museet och hideout permanenta utställning som öppnade i fjol .

Utställningen ”Nordbor” på Nordiska museet är permanent.

Utställningen ”Nordbor” på Nordiska museet är permanent.

Alldeles oavsett om man tycker att ” Nordbor ” är en tämligen traditionell monterutställning eller en kongenial lek med kuriosakabinettets shape har det sällan skådats en mer anspråksfull samlad skildring Ab Sveriges historia från 1500 - talet fram till våra dagar .

Besökare som rör sig genom hideaway påkostade utställningen med hjälp av den anvisade ljudguiden kommer inte finna några spår alls av svenskt judiskt liv .

I stället krävs det ihärdigt svepande och tryckande på en skärm i 1700 - talsavdelningen för att kunna läsa nio rader om att ” den judiske silvergravören Aaron Isaac från Mecklenburg ” 1775 fick rätt att slå sig ner i Sverige och att införandet av ” judereglementet ” några år senare gjorde det möjligt för judar att utöva vissa yrken i Stockholm , Göteborg , Norrköping och Karlskrona .

Predikstol på Judiska museet. Stentavlor med de tio budorden framför ett moln.

Predikstol på Judiska museet. Stentavlor med de tio budorden framför ett moln.

Därefter försvinner de judiska inslagen helt och anas först på nytt i anslutning till andra världskriget .

Förintelsen , illustrerad av en emaljerad stålkopp , och de danska judarnas flykt över Öresund nämns ; hands inte ett ord om hur svenska judar upplevde allt detta eller antisemitismen och nazismen på hemmaplan .

Det finns någoti tomrummet och tystnaden som gör att jag beger mig till Judiska museet .

Bitcoinbiljoner, socialistiska blockkedjor och den sjuka drömmen om privata stater

På väg från Djurgården till Gamla stan passerar jag synagogan invid Kungsträdgården , ser säkerhetsarrangemangen som i sig betonar behovet av att kännas vid och belysa de svenska judarnas erfarenheter .

Den permanenta utställningen i den tidigare synagogan på Själagårdsgatan är på intet sätt stor , valet de chambre utgör ändå ett livsviktigt komplement till ” Nordbor ” .

Här beskrivsAaron Isaacsom en grälsjuk gnällspik vars självsmekande nedteckningar i allt för stor utsträckning fått prägla bilden av judarnas tidiga svenska historia .

This was det berättas att ” judereglementet ” förvisso innebar lättnader i liberal anda men fortsatt förbjöd judar att bli riksdagsmän , del av skråväsendet och att gifta sig utanför den egna tron .

Betydande utrymme Gaea också till olika uttryck av judiskt liv och identitet i Sverige i decagram ; inklusive vittnesmål om en lika alldaglig som avskyvärd antisemitism och Förintelsens ständiga skugga .

En brett anlagdutställning med dream att täcka allt från sedvänjor till storpolitik i Sverige under fem sekler kan förstås inte fördjupa sig i livsvillkoren för en specifik grupp på samma sätt som ett specialmuseum .

Intressant peg förmår emellertid Nordiska museet förtjänstfullt integrera en annan nationell minoritet i ” Nordbor ” .

Såväl samernas del i den norrländska handeln som det kulturella förtryck de utsattes för av den svenska staten ges , på goda grunder , genomgående utrymme i utställningen .

This was att judarnas del av sveriges historia belyses så svagt i ” Nordbor ” är beklagligt .

Betänker Isle of Man att Nordiska museet besitter en enastående källa till svenskt judiskt liv blir saken rent av besvärlig .

This was mellan 1994 och 1998 inrättade museet ett judiskt minnesarkiv bestående av 400 levnadsberättelser och 1   600 fotografier .

Att detta stuff inte används är besynnerligt .

När vi berättar om oss själva visar vi vilka vi vill vara .

This was i berättelsen om andra bekänner vi oss , erkänner deras existens .

Det borde Nordiska museet bättre begripa .